Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Jan Kronholm

LEDARE av Jan Kronholm Jan Kronholm

Det alkoholrelaterade våldet skördar många liv i Finland. Också i vårt grannland Sverige är alkoholen involverad i en betydande del av det dödliga våldet, men skillnaden är ändå stor. I Finland är alkoholen den klart viktigaste orsaken till dödligt våld.

Enligt en nordisk undersökning där det kriminologiska och rättspolitiska institutet  Krimo, vid Helsingfors universitet deltagit var tre fjärdedelar, 75 procent, av dem som åren 2007 till 2016 misstänktes för dödligt våld alkoholpåverkade. I Sverige var motsvarande siffra 42 procent.

 Under åren 2015–2017 skedde en påtaglig minskning jämfört med de värsta åren, 2004 och 2008, men under 2018 sköt det alkoholrelaterade våldet i Finland på nytt i höjden och preliminära siffror från i höstas tyder på att detta hållit i sig under 2019.

Forskaren Martti Lehti sade i en kommentar till Yle att alkoholen nästan helt och hållet förklarar skillnaderna mellan Finland och Sverige i fråga om det dödliga våldet. Däremot kan man, enligt honom, inte se några liknande skillnader mellan länderna när det gäller dödligt våld och andra droger.

Till bilden hör också att det alkoholrelaterade dödliga våldet är ett våld som utförs av infödda finländska män och som i hög grad riktas mot andra infödda män. Ofta är både förövare och offer alkoholpåverkade. Förövarna har i medeltal 1,8 promille alkohol i blodet. De är alltså ordentligt berusade.

Det finns säkert flera samverkande faktorer som gör att särskilt finländska män är våldsbenägna när de blir berusade. Det kan finnas historiska orsaker, man har sökt biologiska och genetiska orsaker: varför sker en betydande del av det alkoholrelaterade dödliga våldet i Finland i landets norra och östra delar medan det i till exempel Sverige är vanligare i större städer? Sociala faktorer kan också behöva vägas in: De flesta som begår dessa våldsbrott är personer i arbetsför ålder som har hamnat utanför arbetslivet och inte lever i ett parförhållande. Ofta finns de från tidigare i brottsregistret och har missbruksproblem. Många uppvisar antisociala personlighetsdrag.

Att i tid fånga upp och kunna hjälpa personer i riskgrupper på rätt spår är en handlingslinje även om många kanske vägrar låta sig hjälpas. Hannu Lauerma, överläkare vid Psykiatriska sjukhuset för fångar, efterlyste i en intervju med Yle också bättre stöd till problemfamiljer. Han menar att det våld man upplevt som barn får betydelse också för utvecklingen senare i livet.

Samtidigt skulle det gälla minska på alkoholkonsumtionen i det finländska samhället. En studie som Krimo publicerade 2018 visar att när alkoholen blir mera lättillgänglig ökar det dödliga våldet. Alltid när tillgängligheten på alkohol ökat har också dödsoffren för det alkoholrelaterade våldet ökat. Så skedde med mellanöls-reformen 1969, så skedde när regeringen 2004 kraftigt sänkte alkoholskatten och så skedde nu senast 2018 då starköl och longdrink började säljas i livsmedelshandeln.

Alla tenderar att dricka mera då alkoholen blir lättare att få tag på, men för dem som redan är storkonsumenter kan det få särskilt tragiska följder.

– Det blir droppen som får bägaren att rinna över, sade Olavi Kaukonen som är verksamhetsledare på A-klinikstiftelsen till svenska Yle.

Därför borde vi enligt Kaukonen inte bedriva en alkoholpolitik som gör alkoholen mera lättillgänglig. Forskaren Martti Lehti var inne på samma spår: Vill vi påverka det dödliga våldet borde vi gå in för att påverka totalkonsumtionen av alkohol.

Det behövs säkert många typer av åtgärder för att komma åt det alkolrelaterade våldet i Finland. Åtgärder mot social utslagning och marginalisering, stöd till problemfamiljer, insatser för att tidigt fånga upp unga med missbruksproblem. Men på ett övergripande plan behöver vi också en mera återhållsam alkoholpolitik med ett uttalat mål att få ner totalkonsumtionen av alkohol. Ett nyktrare samhälle mår alla bra av men särskilt gäller det problemdrickarna.

125 år

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 

Replik 1-2020

 Replik

Replik 3/2019