Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Mikaela Hermans

Verksamhetsledaren Mikaela Hermans  Mikaela Hermans

Nykterhetsförbundet hälsa och trafik har som uppdrag att förebygga skadeverkningar av rusmedelsbruk och att främja hälsa i Svenskfinland. Utbildning är ett av våra centrala verksamhetsområden, som ska bidra till att vi förverkligar vårt uppdrag. En central fråga för oss som utformar verksamheten är då hur vi ska lägga upp våra utbildningar för att de ska ha så stor effekt som möjligt.

På 1970-talet utgick man, utgående från modeller gjorda av forskare i USA, från föreställningen om en linjär progression från kunskap till attitydförändring och vidare till beteendeförändring. Med andra ord tänkte man att osunda val grundade sig i okunskap och att man kunde få folk att förändra sitt beteende genom att informera och upplysa om exempelvis skadeverkningar av rusmedelsbruk.

Nyare forskning har visat att det finns ett glapp mellan ökad kunskap och beteendeförändring. Ändå är det fortfarande vanligt att man både inom tredje sektorn och från statligt håll baserar kampanjer och strategier på antagandet att mera kunskap leder till mer upplyst beteende. Egentligen är det förvånande att man har så stor tilltro till information när man vill få till stånd en förändring, samtidigt som alla vet hur svårt det är att förändra ett beteende. Alla som någon gång har försökt förändra ett beteende, också när det gäller små saker som att bita på naglarna, har erfarit hur utmanande det är, även om man är fullt medveten om att den förändrade vanan skulle ha avsevärda fördelar jämfört med den gamla.

Orsakerna till att det inte räcker med att sprida kunskap då man vill åstadkomma en beteendeförändring är att en uppsjö av olika faktorer påverkar vårt beteende och våra vanor. Till exempel en människas dryckesvanor påverkas av sociala och kulturella faktorer, motivation, värderingar, känslor, prioriteringar och så vidare.

Inom förbundets utbildningar lägger vi därför vikt inte bara vid kunskap, utan också vid bland annat diskussion och reflektion kring attityder och värderingar, vid att stärka psykisk hälsa och utveckla sociala och emotionella färdigheter, såsom självkänsla, förmåga att lösa problem och hantera konflikter och vid att tänka kritiskt. Projektet PEPP, den österbottniska drogförebyggande modellen, som ägs av förbundet, uppmuntrar vuxna med en kontaktyta till barn och unga till ett målmedvetet arbete för att bland annat främja barns och ungas livskunskapsfärdigheter och för att öka trivseln och känslan av gemenskap i gruppen.

Professor Pekka Puska från Institutet för hälsa och välfärd THL, har poängterat att nyckeln till framgång då det gäller att förebygga skadeverkningar av alkohol är att minska totalkonsumtionen genom populationsstrategier. Han har lyft brett hälsofrämjande arbete som ett hållbart och kostnadseffektivt sätt att minska skadeverkningar av rusmedelsbruk och främja folkhälsa. Utöver sundare förhållningssätt till rusmedel uppnår man dessutom andra slags hälsovinster genom sådant arbete.

Konkreta råd som professor Puska ger  för att nå framgång i det rusmedelsförebyggande arbetet är: Se till att ha en solid teoretisk grund, arbeta målmedvetet och långsiktigt, och gå ihop med andra aktörer.

De här råden fäster vi i förbundet oss vid i vår verksamhet och i våra utbildningar, till exempel i de snusförebyggande och cannabisförebyggande utbildningarna som planeras under våren. I den här tidningen kan du läsa om hur vi tagit fasta på forskningsbaserade rekommendationer inom projektet PEPP, som erbjuder skolpersonal i Österbotten en unik helhetsmodell för rusmedelsförebyggande arbete riktat till barn och unga.

Kategori:

125 år

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

Replik 3/2020

Replik 1-2020