JOONAS TURTONEN Joonas Turtonen

Ny höst medför alltid litet nytt och något gammalt. Det ”gamla vanliga” utgörs av verksamhetsplan, budget, styrelsemöten och RAY-ansökan. Tack vare RAY:s allmänna bidrag på dryga 300 000 euro har vi möjlighet att få kanslifunktionen att rulla och har råd med åtta anställda. I runda tal räcker bidraget till löner och administration, men för verksamhet bör vi söka annan finansiering.

Jag har många gånger tänkt på vilket fantastiskt system vi har i Finland, där den ideella tredje sektorns organisationer har möjlighet att ansöka och få verksamhet finansierad eller åtminstone kraftigt subventionerad. Det som allt mer betonas från RAY:s håll är mätbarheten av verksamhetens resultat. Något som dessvärre är allt annat än lätt. Förebyggande arbete är helt enkelt väldigt svårt att mäta och ibland måste man bara lita på att det arbete som görs bland såväl barn, unga som vuxna har en förebyggande effekt.

Årets RAY-ansökan är den sista i sitt slag som riktas till RAY. Från och med årsskiftet riktas alla bidragsansökningar till bolaget Stea, som är ett resultat av fusionen mellan Veikkaus, RAY och Finntoto. Hoppas att detta utmärkta understödssystem får leva vidare utan att äventyras.

På tal om förebyggande arbete, så har det lyfts fram att kommande Social- och hälsovårdsreform (Sote) också sätter sina spår i det förebyggande arbetet, en utveckling som åtminstone inte jag ser på med blida ögon. Enligt förslaget skulle ansvaret för det förebyggande arbetet också i fortsättningen ligga på kommunen. Den vårdande och reparerande sidan skulle däremot flyttas till Sote-området.  I praktiken betyder det att kommunens förebyggande arbete finansieras direkt ur den kommunala budgeten, medan konsekvenserna av ogjort förebyggande arbete finansieras av sjukvårdsdistriktet. Jag ser här en alltför stor frestelse att spara när man vet att någon annan står för kostnaderna.
 
Den nya tobakslagen trädde i kraft i augusti som ett led i Finlands strävan att senast år 2030 skall högst fem procent av befolkningen använda tobaks- eller andra nikotinprodukter. Nu skyddas bland andra barn i bil bättre från rökare, el-cigaretter lyder under samma villkor som övriga tobaksprodukter och även husbolagens möjligheter att styra och begränsa tobaksrökning blev bättre.

Så visst går förebyggande åtgärder också att mäta, men det viktigaste är ju nog att ha en gemensam strävan och ett konkret mål. På dessa punkter har vi kommit en bra bit på väg när det gäller det förebyggande tobaksarbetet. Det återstår att förverkliga liknande styrning också på alkoholsidan, för det råder ju inte direkt någon brist på bevis för alkoholens skadeverkningar!

Skriven av Joonas Turtonen