Om cannabismissbrukaren själv som individ begriper att det vore klokt att sluta använda cannabis så är det inte särskilt svårt att sluta. Thomas Lundqivst har varit med och utvecklat en metod för att hjälpa människor att bryta sitt cannabismissbruk. Foto: Tomas Lundqvist.

Det är svårt att stå emot den känslomässiga styrkan i cannabis – den ger en känsla av förälskelse. Cannabis kidnappar den omprogrammering som ska göra tonårshjärnan till en fullgod vuxenhjärna. Den här utvecklingsperioden går inte att backa och göra om senare.

Detta säger Thomas Lundqvist, som definierar sig som en pensionerad missbruksarbetare med 40 års erfarenhet av behandling av narkomaner i öppenvården framför allt i Lund i Sverige. Han är psykolog och akademiker vilket gör att han under sitt yrkesverksamma liv vägt vetenskaplig information för att användas i kliniska situationer.

”Johanna vill bara ha en julafton i lugn och ro. Där hennes mamma inte smyger iväg från bordet och kommer tillbaka och luktar sprit. En julafton där ingen bråkar, gråter, ingen skriker och alla är vänner för en gångs skull. En julafton som i sagorna hon ibland läser för sin lillebror när han inte kan sova för att mamma är full…”

Citatet är från ett debattinlägg som den svenske musikern Magnus ”Mange” Hellberg, skrev inför julen i fjol. Under julen bör vi ta hand om varandra och försöka vara en familj. ”Oavsett hur trasiga själar vi är.” En nykter jul är den bästa julklappen som pappor och mammor kan ge sina barn, skrev Hellberg som har egna erfarenheter av missbruk.

Joonas Turtonen svarar på några frågor om cannabis som ställts av högstadieelever.

Knappast kan någon ha undgått den senaste tidens nyhetsrapportering och oro gällande ungdomars användning av cannabis. Är det något nytt som är på gång och behöver vi vara extra oroliga för våra tonåringar just nu?

Kanske oroliga, men ingen orsak till panik. Antalet uppdagade narkotikabrott står alltid i proportion till myndigheternas insatser. Som i detta läge då polisen igen har en egen enhet för att göra just narkotikaspaning på gräsrotsnivå.

Däremot bör vi alltid lyssna, vara alerta och reagera ifall vi som föräldrar eller vuxna märker att något inte är som det ska vara i våra ungdomars liv. I de flesta fall är det inte rusmedel eller cannabis för den delen som orsakar oron, men är det så både behövs och finns det hjälp att tillgå.

Rusmedelsrelaterade problem tenderar sällan fixa sig av sig självt, oberoende av om det är familjens junior eller senior som tampas med problemet.
Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik jobbar förebyggande, så att problem inte ska uppstå. Därför vill jag lyfta fram några saker ur det perspektivet.

Att förebygga rusmedelsproblem handlar sällan och ytterst lite om själva rusmedlen. Det vi vet är att det lönar sig att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna, särskilt från tidig ålder. Mycket goda skyddsfaktorer är allt sådant som skapar ordning och struktur, allt från fritidsintressen till hemkomsttider.

Man bör alltid också minnas att bakom all statistik finns också den del som inte belyses. Till exempel lyfts siffror fram på hur stor andel av ungdomarna som provat röka cannabis, samma siffror berättar också att 75-80 procent av ungdomarna inte har testat!

Att användningen av cannabis har aktualiserats har också medfört bra saker. Bland annat att man på många håll valt att prioritera konkreta saker för att förebygga och hjälpa. Detta betyder inte att problemet automatiskt är större nu än det var innan diskussionen blossade upp. Alla kan bidra med något, så tillsammans bör vi se till att arbetet fortsätter även efter att diskussionen falnat.

Kamratkretsens attityder och ingripande vid behov framhävs framför allt då det gäller att förebygga rattfylleri bland unga. Foto Nina Mönkkönen/Trafikskyddet.

Finländarna har en sträng inställning mot rattfylleri. Tre av fyra skulle anmäla en bekant för rattfylleri. Nästa alla som besvarade Trafikskyddets förfrågan anser att det är viktigt att en närstående aldrig åker med en berusad förare.

Tre av fyra finländare som besvarade Trafikskyddets förfrågan uppger att de sannolikt eller säkert skulle anmäla en närstående till polisen om han eller hon försöker köra bil i berusat tillstånd. Tröskeln för anmälan var ännu lägre när det gäller obekanta. Nio av tio som besvarade förfrågan uppger att de åtminstone sannolikt skulle anmäla till polisen om en person som de inte känner skulle försöka köra bil i berusat tillstånd.

Var tionde person över 65 år dricker för mycket alkohol. Ensamhet, depression och känsla av inte vara behövd finns ofta i bakgrunden.

Allt fler seniorer använder alkohol. För en del har alkohol varit en del av livet under en lång tid, vilket också märks i ett sämre hälsotillstånd. En del har börjat använda alkohol först på äldre dar.

- Bland orsakerna finns till exempel ensamhet och brist på meningsfullt innehåll i livet. För dem som börjar sent med ett alkoholbruk är det viktigt med ett tidigt ingripande. För en senior kommer problemen snabbt då kroppen är bräckligare. Därför att alkohol påverkar kroppen på ett annat sätt än för en tjugoåring, säger Kaarlo Simojoki som är ledande överläkare på A-klinikstiftelsen.

Trafiksäkerheten har tagit sjumilakliv framåt sedan 1970-talet. Antalet trafikdöda är i dag mindre än en fjärdedel av vad den varit tidigare, trots att antalet bilar mångdubblats. Detta mycket tack vare många innovationer gällande passagerarnas säkerhet. Nu har till exempel Volvo gått ett steg längre då de aktivt arbetar för att höja säkerheten också för personer som är utanför bilen, till exempel i kollision med fotgängare eller cyklist.

All krocktestning av bilar sker med riktiga bilar. Däremot testas bilbarnstolarna inte i bil, utan med en rigg, det vill säga en vagn som barnstolen spänns fast på. Bilbarnstolarna som är gjorda för barn som åker bakåtvända (upp till 25 kg eller minst fyra år) är mycket säkra i och med att de i sig själva skyddar barnet som är fastspänt i stolen med ett fempunktsbälte och själva stolen är fixerad i bilens säkerhetsbälten eller Isofix system.

Men det finns en grupp passagerare som fallit utanför säkerhetstänket, nämligen barn med längden 135 – 155 cm. Rekommendationen är att barn ska ha någon form av sittanordning tills de är 145 cm långa. Gällande lag kräver 135 cm längd. Då avses barnkudde eller bältesstol. Skillnaden mellan dessa är att bälteskudden har ett eget ryggstöd och ofta en styrmekanism för bilbältet. Gemensamt för dessa är att båda använder bilens eget bälte.

Riksdagen vill inte ha starköl i matbutikerna. Foto: Tuomasmjp | Dreamstime.com

”Motvind för starköl i butiken”. Rubriken på Hufvudstadsbladets förstasida onsdagen den 20 september återspeglar mycket väl den debatt om regeringens förslag till ny alkohollag som fördes i riksdagen dagen innan.

För även om de flesta talare ansåg att alkohollagen bör förnyas och att många av förslagen i regeringspropositionen var välkomna så var det uppenbart att man ville undanta en punkt i förslaget. En majoritet av dem som yttrade sig – och de var många – vill säga nej till starköl och spritblandad läsk i livsmedelsbutiker, kiosker och på bensinstationer. Vad de som satt tysta tänker och tycker kan man givetvis inte veta.